Fembot.

Ibland känns det som att jag är en robot här hemma. Vi snackar uppfostran.... och att säga nej. Och just nu är jag en robot på repeat. Kanske gäller det alla barn, och definitivt vår lille sladdfixerade unge. Hela hans vakna tid kretsar kring att krypa från kontakt till kontakt i lägenheten och dra ur sladdar, peta i kontakterna och tända/släcka lampor. Nej, nej, fy, farligt, inte peta där, aj aj! Reaktion? Jodå, han lyssnar. Släpper sladden och drar vidare... till nästa. 

Blev lite idiotförklarad i helgen av en annan mamma som hävdade att "barnen ändå inte kan peta in fingret och få ström i sig". Men frågan är då, om det är okej att peta med ett finger i kontakten så borde det ju också vara okej att peta med en penna, en gaffel eller något annat där nästa gång? Inte okej i den här familjen i alla fall. Robotmorsan kommer alltså att husera här hemma tills sonen ger upp. I tonåren gissar jag.

På tal om robotar, så blev jag lite kär i den ovan. Hur fin är inte den lilla roboten som delar porten till hörlurarna på din Iphone? Den skulle ju passa alldeles perfekt här hemma ihop med den här.